Det brittiska valet i december 12 gav en överväldigande seger för det konservativa partiet, som fick 364 platser av 650. Detta har gett premiärminister Boris Johnson en enorm majoritet för att driva igenom sin lagstiftningsagenda, med omfattande effekter för både den brittiska ekonomin och samhället i allmänhet.
I ett så kallat "brexitval" led Labourpartiet och Liberaldemokraterna, som hade kampanjat för en andra brexitomröstning eller för att upphäva brexit helt och hållet, enorma förluster och båda deras partiledare har sedan dess avgått.
Även om anomalierna i det brittiska systemet med förstahandsval (till exempel fick Liberaldemokraterna 11 platser med över 11% av rösterna medan SNP fick 48 platser med mindre än 4%) innebär att Johnson bara fick stöd av 43% av väljarna, har han i fråga om antalet platser säkrat den största konservativa majoriteten sedan Margaret Thatcher på 1980-talet.
Vad valresultatet i Storbritannien 2019 kommer att betyda för det brittiska näringslivet
With his huge majority, Boris Johnson has pledged to banish the memory of the unprecedented in-fighting and acrimony that has plagued its Brexit decision since 2016 and to follow through on his core campaign promise to “Get Brexit Done.” This will at least give certainty to what is going to happen – it is definite now that Britain is leaving the EU. The UK’s FTSE stock market responded immediately, with share prices surging £33 billon ($43 billion) the next day.
Brittiska företag, precis som de flesta brittiska och europeiska medborgare, hade bara velat att sagan skulle sluta på ett eller annat sätt. De stigande aktiekurserna och optimismen verkar vara ett resultat av att vi äntligen har lämnat Brexit-fallet. De faktiska effekterna på ekonomin av valresultatet i Storbritannien 2019 kommer att dröja ett tag till innan de blir tydliga, men de underliggande fundamenten för både Brexit och Boris Johnsons vallöften ger några intressanta insikter.
Valets effekter på den brittiska ekonomin:
- Handelsavtal: Johnson har lovat att inom ett år ingå ett frihandelsavtal med sina närmaste grannar, EU. EU bestrider detta, och dess chefsförhandlare säger att det inte är möjligt att nå en överenskommelse senast 2021. I vilket fall som helst kommer Storbritannien också att driva på sina försök att få till stånd ett banbrytande frihandelsavtal med USA för att försöka understryka sin ekonomiska betydelse utanför EU.
- Ingen anpassning: Johnson har också hävdat att det inte kommer att ske någon anpassning till EU:s lagstiftning, vilket skulle kunna få stora effekter både på arbetstagarnas rättigheter och på hur företagen bedriver sin verksamhet i europeiska länder. EU har en historia av att tvinga fram strikta villkor för potentiella handelspartner (en av anledningarna till att det inte finns något frihandelsavtal med USA är till exempel att EU vägrar att tillåta att genetiskt modifierade grödor säljs i Europa), så Johnsons hållning kommer antingen att göra det svårare för brittiska företag eller tvinga fram en "dubbel ekonomi" där exportörer följer EU:s regler och företag med inriktning på hemmamarknaden inte gör det.
- Inga sänkningar av bolagsskatten: Johnson har länge talat om sin dröm om ett paradis med låg skatt och gynnsamma affärer, eller ett "Singapore vid Themsen", men hans kampanj gjorde faktiskt en helomvändning när det gäller att sänka bolagsskatten i landet.. Johnson hade en mer populistisk agenda och antog att företagen skulle stödja honom i alla fall, så han planerade att spendera pengarna på sjukvård i stället.
Dammet har ännu inte helt lagt sig efter valet i Storbritannien 2019, så det är inte helt klart vilken effekt det kommer att ha på den brittiska ekonomin. Det enda som är säkert är att Storbritannien definitivt kommer att lämna Europeiska unionen efter 40 år i handelsblocket och att effekterna av detta val kommer att bestå i årtionden framöver.
